Skötsel Morisk landsköldpadda

Testudo graeca / Morisk landsköldpadda

Mikroklimat

En grästorva i buren ger ungen möjlighet att gräva in sig och få skydd mot uttorkning. Vattna den så håller den sig grön i flera månader. Om den torkar och det är vinter så att den inte kan ersättas, låt den ändå vara kvar och fortsätt att vattna. Substratet (jord/sandblandning) hålls fuktigt genom att man häller på vatten. Sprayning med duschflaska torkar snabbt ut. Ytan torkar också snabbt men om man hällt på ordentligt med vatten hålls fukten kvar längre ner i substratet. Det är extra viktigt att man försöker hålla sovhållan fuktig under vintern när det är mycket torrt inomhus. Spraya gärna insidan av boet med en vattensprayflaska varje kväll och häll vatten över grottan.

Utevistelse

så mycket som möjligt vid varmt väder (”kortärmsväder”).

Mat

Ge färsk föda var tredje dag. Om sköldpaddan/sköldpaddorna lämnar mat ger man för mycket. Ge torkad föda eller uppblött Pre Alpin pellets övriga dagar. Pre Alpin Testudo fibre (strö) kan alltid finnas och byts ut när den inte ser fräsch ut.
Färsk mat vår, sommar och höst består av vilda växter (blad och blommor), gräs.
Vid utevistelse i utehage reglerar sköldpaddan själv födointaget.
Mat på vintern:
Hemodlade vilda växter (Tortoise mix).
Fiberrika salladssorter som frisé, roman, ekblad, lollo rosso, färdigskuren blandad sallad t ex provencalsk salladsblandning.
Hibiskusblad och blommor från hibiskusväxter som är mer än ett år gamla är bra mat. Opuntiakaktus är mycket bra.
Torkade vilda växter (torka under försommaren)

Tillskott

Strö Nutrobal lätt över den färska maten ungefär varannan gång
Strö foderkalk/Calci-dust över färska maten övriga dagar och ibland även över den torkade. Sepiaskal ska alltid finnas

Badning

Med en bra miljö där sköldpaddan kan skydda sig mot uttorkning finns inget behov av badning.
Vatten ska alltid finnas i hagen, helst så att sköldpaddan kan vada. Byt dagligen.

Hibernering (dvala)

Vi rekomenderar inte dvalning av denna underart. Det är ändå bra med säsongsvariation så att tiden för belysning minskas och temperaturen sänks successivt under höst/vinter så att aktivitet och aptit minskar